Saluhallen i Uppsala är en av stadens mest ikoniska byggnader, men dess historia är inte helt okomplicerad. 1702 brann nästan hela Uppsala stad ner till grunden inklusive Saluhallen. Efter branden återuppbyggdes Saluhallen i tegel och byggnaden stod kvar i över 200 år innan den renoverades på 1970-talet.

Men vilket material användes egentligen när Saluhallen byggdes upp efter branden? Enligt en artikel från UNT var det trä som användes som byggmaterial i Saluhallen innan branden. Branden förstörde dock det ursprungliga träbyggnaden och när Saluhallen återuppbyggdes valde man att använda tegel istället. Detta var ett vanligt materialval vid tiden eftersom det ansågs vara mer brandsäkert än trä.

Så, när Saluhallen återuppbyggdes efter branden var det i tegel som man byggde upp den. Detta materialval var vanligt vid tiden, och det ansågs vara mer brandsäkert än trä. Även om Saluhallen har genomgått flera renoveringar sedan dess står byggnaden fortfarande kvar som en symbol för Uppsalas historia och kultur.

Saluhallens historia

Saluhallen i Uppsala byggdes upp i nationalromantisk stil och invigdes år 1909. Byggnaden ritades av arkitekten Ture Stenberg och gav formen liknande en basilika i tre skepp med halvrund avslutning i öster mot Fyrisån. Fasaderna bestod ursprungligen av synligt rött murtegel med försänkta vitmålade partier.

Under årens lopp har Saluhallen genomgått flera renoveringar och förändringar. År 1931 byggdes en tillbyggnad som innehöll en ny entré och en kaféverksamhet. Efter en brand år 1951 genomfördes en omfattande renovering och modernisering av saluhallen.

När Saluhallen brann ned år 2008 var det ett stort slag för Uppsalas invånare. Byggnaden som var en av stadens mest kända landmärken, förstördes helt i branden. Efter branden genomfördes en omfattande renovering och återuppbyggnad av Saluhallen.

Enligt sökresultat var Saluhallen ursprungligen byggd i synligt rött murtegel med försänkta vitmålade partier. Det är dock oklart vilket material som användes vid renoveringen och återuppbyggnaden efter branden.

Branden i Saluhallen

Saluhallen i Uppsala totalförstördes i en brand den 9 maj 2002. Byggnaden var en av Sveriges äldsta kvarvarande saluhallar och uppfördes 1907-1909 efter ritningar av arkitekt Ture Stenberg.

Enligt UNT kallades byggnaden i början av 1910-talet för ”Fläskbasilikan” av de som ansåg att den inte passade in i Uppsalas arkitektur.

Efter branden beslutade fastighetsbolaget Kungsleden att återuppbygga saluhallen. Återuppbyggnaden tog cirka sex månader och byggnaden återinvigdes nyligen. Enligt Fastighetsvärlden var det viktigaste skälet till återuppbyggnaden av saluhallen hyresgästernas vilja att göra en bra saluhall ännu bättre samt Uppsalabornas och kommunens intresse för byggnaden.

Enligt Sveriges Radio var butiksdelen av Saluhallen helt borta efter branden, men en del varor och material från källarvåningen räddades. Det befarades ett tag att branden skulle sprida sig till omkringliggande byggnader.